Вершы: Arckanum. Svinna.

A?A¦r aterstader endast ener marder af lif ok dA?A?er
A?A¦r ener myrkr dimba af mystik liggia sum ener be lA¦ggning yvir marder
A?A¦r be til baka dragna befinner sik

Pustande vindar hvinner ginom trA¦edhn ofran komliga hviskningar ekiar
lagmA¦lt fran marders indre. Myrkr fyller A?e ypne ytorna af mosi ...

GlA¦ntornas lius skA¦r starker linier ginom A?A¦n svagher ok obskyra hima af
dimba
Trulstubbarna stirar baksambert ut yvir A?A¦s synkrez, skoghsfolk irrar ir
kring um ir sky ir A?A¦t mosifyllde grA¦set

Snarligen sva thysterner marders lif, diuren vA¦nder do skarper pa sina
spetsiga A?ron at nordher
A?A¦ras A?gon vA¦xer ok mA¦A? et sprang sva svinner A?em in ir marders diupa vra


Ener atundom thyster sum ener dA?A?er hvilar A?unger yvir marders mark
Dova dunsar spredhs ut yvir A?A¦n mosifyllde mark
Grymtande smar prat ok hanskrat ekiar qvalmilt fran dunklet
BA¦rghatrulen...

... Iagh ... gruvas ... thyster .. lif svimer ...